Sponsoravtal – Vad gäller?

Posted on Sep 12, 2018
Sponsoravtal – Vad gäller?

Sponsoravtal är en vanligt förekommande affärsförbindelse mellan ideella föreningar och företag. Under min tid i föreningsverksamhet, som spelare och tränare, har denna möjlighet att ta hjälp av företag varit en välkommen tillgång. Många gånger har det också varit nödvändigt för föreningar ta hjälp av sponsorer för att klara den ekonomiska påfrestning som verksamheten innebär. Det är dock inte ovanligt att det förekommer problem för föreningar och sponsorer att uppfylla sin del av avtalet. Det är därför viktigt att veta vilka rättigheter och skyldigheter sponsorer respektive förening har gentemot varandra.

Artikeln avser att på ett överskådligt sätt redogöra för några av de juridiska problem en idrottsförening kan ställas inför i samband med sponsring och ge förslag på lösningar på dessa problem.

Vad är sponsring?

Begreppet sponsring är inte en juridisk term och förekommer med anledning av detta inte i lagtext. Begreppet kan dock med utgångspunkt i praxis definieras enligt följande: ”Med sponsring förstås i regel att ett företag (sponsorn) lämnar ekonomiskt stöd till en verksamhet av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur.” Vidare krävs det att företaget erhåller en motprestation som är proportionerlig i förhållande till storleken på det lämnade stödet för att det skall räknas som sponsring. Bevisbördan för att det föreligger en sponsringsöverenskommelse ligger dock på sponsorn, vilket innebär att det är sponsorn som i en tvist måste bevisa att det faktiskt föreligger ett sponsoravtal.

Sponsoravtalets utformning och innehåll

Relationen mellan en sponsor och en förening kan inledningsvis beskrivas som ett avtalsförhållande med två motstående parter. Huvudregeln är att parterna är bundna av avtalet och endast i undantagsfall är avtalet inte bindande. Ett avtal är exempelvis ogiltigt – och därmed inte bindande – då den ene parten kan tänkas ha agerat svikligt, tvingat den andre parten att ingå avtalet eller kan misstänkas ha begagnat sig av den andre partens trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning.

I det fall ett avtal är giltigt ska det upprätthållas av båda parter i enlighet med principen om ”pacta sunt servanda” (avtal skall hållas) för att det ska anses vara uppfyllt. En part som anser att den andre parten inte uppfyller sin del av avtalet kan hävda att den motstående parten har gjort sig skyldig till ett avtalsbrott. De sanktioner som följer av avtalsbrott beror på vilken typ avtal det är som har ingåtts, exempelvis kan nämnas att om det är ett köpeavtal som är aktuellt så gäller köplagens (1990:931) bestämmelser.

Vad händer när en sponsor eller förening inte kan leverera enligt sponsoravtalet?

Ett mycket vanligt exempel på ett sponsoravtal är att företaget erhåller marknadsföringsinsatser från föreningen i utbyte mot möjligheten att köpa utrustning till ett rabatterat pris för föreningens medlemmar. Detta sponsoravtal innebär att ett köp kommer genomföras mellan föreningen – som i detta fall agerar företrädare för dess medlemmar – och det sponsrande företaget.

Det är viktigt att skilja på det ursprungliga sponsoravtalet och det köpeavtal som sluts i samband med det faktiska köp som skall genomföras. Sponsoravtalet innebär att föreningen har möjlighet att köpa in utrustning till ett specifikt pris men specificerar inte vilka varor det är som skall köpas och när de skall levereras. I det fall en sponsor inte levererar den utrustning som har överenskommits i tid innebär det således att sponsorn har gjort sig skyldig till avtalsbrott mot det köpeavtal som har slutits mellan föreningen och företaget, inte det specifika sponsoravtalet i sig.

Om en sponsor inte levererar de varor som har köpts i tid kan föreningen i egenskap av köpare hävda att avtalsbrott har inträffat med anledning av dröjsmål. Att en sponsor hamnar i dröjsmål innebär att företaget inte har levererat varorna inom utsatt tid eller om utsatt tid inte har avtalats, inte har levererat varorna inom skälig tid från köpet. En förening kan förutsatt att dröjsmålet inte beror på föreningen själv i detta skede använda olika typer av påtryckningsmedel gentemot sponsorn.

För det första kan de kräva fullgörelse dvs. att sponsorn skall fullgöra leveransen av varorna. Föreningen kan dock även kräva hävning dvs. att köpeavtalet bryts. Utöver detta kan föreningen också kräva skadestånd för den skada de har lidit på grund av avtalsbrottet.

Ett exempel på en situation där en förening inte uppfyller sin del av ett sponsoravtal är att de inte betalar sponsorn för den utrustning som föreningen har beställt i tid. Föreningen har i detta exempel hamnat i dröjsmål med betalningen och sponsorn kan, förutsatt att dröjsmålet inte beror på denne själv, använda ett antal påtryckningsmedel gentemot föreningen. Sponsorn kan exempelvis kräva fullgörelse i form av att utkräva det betalningsansvar som åligger föreningen, häva köpet om köparens dröjsmål utgör ett väsentligt avtalsbrott. Utöver detta kan sponsorn kräva skadestånd för den skada denne har lidit på grund av föreningens dröjsmål med betalningen.

Att tänka på i samband med att sponsoravtal sluts

Det är mycket viktigt för en förening att redan vid ingåendet av ett sponsoravtal ha klart för sig vilka typer av tvister som kan uppkomma med anledning av avtalet. En förening bör vara medveten om att de har möjligheter att kräva påföljd gentemot en sponsor som inte upprätthåller sin del av avtalet och att en sponsor i sin tur kan kräva påföljder gentemot föreningen i det fall föreningen inte följer avtalet. För att undvika avtalsbrott är det därför viktigt att sponsoravtalet och eventuella köpeavtal som sluts mellan föreningen och sponsorn är tydliga och lätta för både sponsor och förening att tolka. Ett tips kan vara att specificera vilka påföljder både förening och sponsor kan använda sig av om ett avtalsbrott upptäcks. Ett annat sätt att undvika konflikter kring vilka skyldigheter och rättigheter båda parter har är att skriva ned dem i avtalet och på så sätt tydliggöra för båda parter vad som omfattas av avtalet. Ett standardavtal kan vara bra att använda sig av för att underlätta själva avtalsskrivandet men det är också viktigt att anpassa avtalet efter det tänkta ändamålet. Det är därför bra att komplettera standardavtalet med ytterligare villkor, som exempelvis pris eller hur leverans eller betalning ska ske om ett köp ska genomföras mellan sponsor och förening.

Ett tydligt och välformulerat avtal där villkor för tvistelösning återfinns är också en väldigt viktig förutsättning för att undvika stora förluster i samband med en utdragen domstolsprövning. För att säkerställa att det förtroende som föreningen har gentemot sina medlemmar inte skadas, på grund av exempelvis för sen leverans av utrustning eller oförmåga att betala för de beställda varorna, är det viktigt att föreningen har ett tydligt avtal med dess medlemmar. I det fall medlemmarna själva har betalat för hela eller en del av utrustningen genom föreningen är det viktigt att dessa får möjlighet att få kompensation för sina förluster. Ett avtal mellan förening och medlem som specificerar vad medlemmen kan förvänta sig av föreningen i ett sådant läge gör att eventuella konflikter lättare kan hanteras.

 

Ett sätt för en förening att säkerställa att ett tydligt avtal sluts med en sponsor eller medlem är att erhålla juridiskt stöd under avtalsprocessen. Vi på Idrottsjuristerna kan på ett enkelt och säkert sätt bistå med juridisk rådgivning i samband med avtalsskrivning eller tvister. Kontakta oss här om du vill veta mer!